4 - 0

En försäsong bestående av mellan 3-5 månader (det var t o m ett lag som på presskonferensen berättade att deras "försäsong startade i november" ...) för en säsong på ca 6 månader, då gäller det att hitta på saker för att hålla glädjen i gång. Sedan om det verkligen är vettigt eller inte är upp till var och en att bedöma. Det fördes diskussioner mellan div 2- och div 3-klubbarna kring att variera tung försäsongsträning med Futsal-spel vilket något lag valt eller att träna mindre, starta senare eller som någon klubb vidhöll "de som tränar mest och hårdast vinner mest" och så satte man ribban på att vinna sin serie.

Jag tror på att variera träning på plan med en uppbyggande fys-träning som man kan ha med sig en tid in i säsongen. Både för att förebygga skador men också för att klara av och orka med när nu serien äntligen drar igång, men också för att faktiskt att ha kul. Nu har vi sedan i januari tränat 2 pass i veckan på plan, ett pass på gym och sedan i mitten av februari spelat 2 st träningsmatcher per vecka vilket inneburit att våra spelare kört mellan 3 - 8 pass per vecka (några unga går på fotbollsgymnasium). Så, beroende på individ så är vi olika mycket förberedda men har i alla fall grundat för den serie som nu äntligen på måndag skall ta sin början.

Målbilden från klubben är att i år och på sikt etablera sig som ett stabilt lag i division 3 Östra Svealand och trots att det är det vi lagt grunden för så ställer de flesta av killarna i truppen högre krav än så, tillika jag själv. Det har dock varit en mer eller mindre stökig försäsong där vi har tagit in sammanlagt 12 helt nya spelare till den totala truppen, varav många unga som är tänkta till att stå på tillväxt. Samtidigt som duktiga nya spelare har provtränat med oss har konkurrentklubbar smugit rent fysiskt i buskarna och på kvällarna ringt och erbjudit löner och ersättningar för att istället spela med dem. Till min glädje har spelarna ändå valt att spela med oss här i Enebyberg, en klubb med historik och en underbar anläggning med en av de finaste naturgräsplanerna i Stockholmsområdet.

Nu är det då äntligen dags, hur redo är vi?

Tjae, jag har själv sprungit mellan fotbollsplanerna hela påsken och tittat på åtminstone 6 av våra kommande motståndare (har sett lite av några andra tidigare). Vi har absolut tagit oss an och tolkat uppgiften "att spela fotboll" på olika sätt vilket är naturligt beroende på vilket material man har i respektive trupper.

Vallentuna - Vaksala (0-0), Täby - Enköping (3-1) och idag Västerås - Heby (2-1).

Utav de här lagen och några andra vill jag vidhålla att det lag som spelat roligast, trevligast och på längre sikt mest vägvinnade och utvecklande fotboll så tar Enköping priset så länge man orkade spela sitt eget spel mot Täbys mer powerfotboll. Och ändå åker man alltså hem till Enköping med 0 poäng i bagaget vilket bara visar att siffrorna inte alltid säger allt. Inget lag skall kunna kritisera Täby för sitt spel förrän man lyckas slå dem, killarna i Täby måste vara enormt vätränade för att klara av att spela den fotbollen i 90 minuter i 22 omgångar viket är imponerande i sig. Påminner lite om amerikansk collegefotboll vilket jag haft förmånen att se en hel del genom åren och kan man kombinera det med ett lite bättre spel så kommer de absolut att vara med och slåss om platsen till div 2.

Vallentuna-Vaksala var tyvärr mer ett sömnpiller och en negativ överraskning för oss som tippat Vallentuna tillsammans med Enköping i topp. Nu tror jag bara att det vara en plump i protokollet för VBK då de har på pappret en av de bästa startelvorna i serien.

VIK - Heby, ja vad ska man säga. VIK dominerade egentligen hela matchen och borde väl gjort ett par mål till på sina chanser men där Heby på sin egentligen enda riktiga målchans gjorde sitt enda mål. VIK fick rejäl fart på benen efter det att en av deras mittfältare i första halvlek blev utvisad och direkt efter paus deras andra mittfältare som jag gillade skarpt klev av skadad. 0-1 underläge vände till trygg och stabil 2-1 vinst som kanske hade kunnat bli lite mer. VIK spelar en trevlig fotboll med en variation av smånätt passningsspel på 1- och 2 - touch varierat med precisionsbollar på fötterna på sina forwards och yttrar. VIK har också en spelare som jag tror kommer dominera rejält i serien under säsongen när han får fart på fötterna (tror tyvärr att naturgräs kommer vara hans melodi) och han låg bakom ettan och gjorde själv tvåan.

Enebyberg då - ja vad ska man säga. Tolkar man resultaten så kan man ju som vår första motståndare Salas tränare och även vissa spelbolag lätt räkna in Enebyberg bland lagen som som 2018 tillsammans med just Sala och Heby spela i div 4 istället. Och mig gör det inget att det är bilden av oss så att vi enligt känt svenskt manér istället får slå underifrån. Spelarna har nu kommit igång på riktigt och vi har äntligen fått allt på plats, intensiteten på träningarna har varit hög, vi har visat att vi har en härlig mix av spelande spelare med tuffa fysiska spelare och med en (nu två, snart tre) riktigt duktiga målvakter. Vi har haft problem defensivt vilket vi alla pratat högt om (det är bara att läsa resultatlistan) men offensiven funkar snart till 100 %. Vi har ett lag och en trupp där garanterat 18 man kan spela på en hög div 3 - nivå trots att vi har en väldigt ung trupp och några till kommer under året ha tagit steget de med utblandat med några lite äldre killar med erfarenhet från högre divisioner.

Nu kör vi äntligen igång och det ska bli enormt roligt att åka upp till Sala för årets första seriematch. Sist jag själv var där var på deras härliga gräsplan och det är ett skönt minne att ha med sig då vi med Enebyberg formligen körde över Sala efter det att bl a en viss Nino Ristic gjort ett äkta hattrick (vi vann med 4-0 tror jag mig minnas) och Goran Milosevic, pappa till Alexander Milosevic höll nollan utan problem.

Trots förkylningar och annan frånvaro på vissa håll i veckan så är vi så redo vi kan vara och att Salas tränare tippar oss bland de sista har i veckan varit lite extra tändvätska förstås.

Det absolut enda irritationsmomentet inför vår egen seriestart uppstod väl när en av konkurrentklubbarnas tränare efter sin första match ringer spelare hos oss och försöker värva våra forwards när deras egna tydligen inte levererar enligt önskemål. Känns desperat och som mer kritik mot sina egna spelare även om det också förstås visar att vi har ett gäng bra spelare vi med.

Som sagt var - resultat kan nås på olika sätt och Enebybergs sätt kommer vara att enträget slita på enligt den och de modeller som vi själva tror på.

Division 3 Östra Svealand - nu är det DAX.

/Peter